Läsverktyg
Textstorlek:

Biologi för dig

Här kan du läsa, lyssna, trycka på svåra ord och testa dig själv. Årskurs 1–3.

Ett björkträd på en grön sommaräng

1Året runt i naturen

Om årstider, djur, växter, svampar och vem som äter vem.

Fyra årstider

Naturen förändras under året. Det finns fyra årstider: vår, sommar, höst och vinter. På vintern är det mörkt och kallt. På sommaren är det ljust och varmt.

Björk med nyutslagna ljusgröna löv i en äng med vitsippor
Vår
Björk med fullt grönt lövverk en solig sommardag
Sommar
Björk med gula höstlöv och nedfallna löv på marken
Höst
Kal björk i en snötäckt äng på vintern
Vinter
Samma slags träd – men en bild för varje årstid.

Djur, växter och svampar

Allt som lever kan vi dela in i grupper. Djur rör på sig och äter mat. Växter står stilla och gör sin egen mat med hjälp av solen. Svampar är en egen grupp. De gillar fuktigt väder.

Från litet till stort

Allt levande har en livscykel. En fjäril börjar som ägg, blir larv, sedan puppa och till sist fjäril. En groda börjar som rom i vattnet, blir yngel, sedan groda.

En gul- och svartrandig larv som kryper på ett grönt löv
1. Larv
→
En grön puppa som hänger under en kvist
2. Puppa
→
En monarkfjäril med öppna vingar på en lila blomma
3. Fjäril
Fjärilens livscykel börjar med ett litet ägg. Sedan kommer larven, puppan och till sist fjärilen.

Vem äter vem?

Allt hör ihop i en näringskedja. Solen ger ljus till gräset. Gräset äts av en snigel. Snigeln äts av en fågel. Fågeln äts av en räv.

Solen lyser över grönt gräs
Sol och gräs
→
En snigel med snäckskal på ett blött löv
Snigel
→
En talgoxe på en björkgren
Fågel
→
En räv som står i en grön äng
Räv
Tänk efter: Om fåglarna försvinner – vad händer med sniglarna då? Varför tror du det?

2Kropp och hälsa

Om din kropp, dina sinnen och vad du behöver för att må bra.

Inuti kroppen

Kroppen har många organ. Varje organ har en uppgift.

Teckning av människokroppens inre organ: hjärna, lungor, hjärta, mage och tarmar
Inuti kroppen: hjärna, lungor, hjärta, mage och tarmar.

Fem sinnen

Med dina sinnen upptäcker du världen. Du ser med ögonen, hör med öronen, känner med huden, smakar med tungan och luktar med näsan.

SinneDu använderSå märker du det
SeögonenDu ser färger, former och ljus.
HöraöronenDu hör röster, musik och fågelsång.
KännahudenDu känner värme, kyla och beröring.
SmakatunganDu känner om maten är söt, sur eller salt.
LuktanäsanDu känner doften av mat, blommor och regn.

Att må bra

Du mår bra när kroppen får det den behöver. Alla behöver:

Kom ihåg: Alla kroppar är olika, och alla behöver olika mycket. Det finns inget ”rätt” sätt att se ut.

3Undersök och upptäck

Så gör forskare. Du kan också göra det.

Fem steg

  1. Fråga: Vad vill jag veta?
  2. Gissa: Vad tror jag? Varför?
  3. Gör: Prova och titta noga.
  4. Skriv eller rita: Vad hände?
  5. Svar: Blev det som jag trodde?

Två saker du kan prova

Prova 1 – Vad behöver ett frö?
Lägg bönor i en burk med blött papper. Sätt en burk ljust och en i ett mörkt skåp. Titta varje dag i en vecka. Vad händer? Vad behöver fröet för att gro?
Prova 2 – Slår hjärtat olika fort?
Känn pulsen när du sitter still och räkna slagen i 30 sekunder. Hoppa sedan 30 gånger och räkna igen. Vad hände? Varför tror du det?

Berätta för andra

Du kan visa vad du hittat med ord, bild, foto eller genom att spela in din röst. Det viktigaste är att du berättar vad du såg.

4Kraft och rörelse

Varför saker faller, varför du kan stå stilla och vad som finns där ute i rymden.

Tyngdkraft – kraften som drar nedåt

Tyngdkraften drar allt mot jordens mitt. Släpper du en boll faller den ner. Tyngdkraften är också därför du kan stå på marken i stället för att sväva.

På månen finns det också tyngdkraft, men den är svagare. Där hoppar en människa mycket högre.

Tyngdpunkt, balans och jämvikt

Alla saker har en tyngdpunkt – en punkt där vikten är jämnt fördelad. Om du lutar dig för långt fram flyttas tyngdpunkten utanför fötterna, och då tappar du balansen.

Jämvikt betyder att krafterna tar ut varandra. En sten som ligger på marken rör sig inte, eftersom tyngdkraften och marken som trycker tillbaka tar ut varandra.

En stapel av runda stenar som balanserar på varandra på en strand
En stapel stenar kan stå kvar bara om tyngdpunkten ligger rätt.

Friktion – kraften som bromsar

Friktion uppstår när två ytor gnider mot varandra. Det är därför skidorna glider lätt på snö men inte på asfalt, och därför du halkar på isen – där är friktionen liten.

Prova: Rulla en leksaksbil på mattan, på trägolvet och på isen ute. Var kommer den längst? Förklara med friktion.

Solen och himlakropparna

I solsystemet kretsar planeterna kring solen. Jorden är en av planeterna och snurrar runt sin egen axel – det ger dag och natt. Att jorden rör sig runt solen under ett år ger årstiderna.

Solen och de åtta planeterna i rad mot en stjärnklar rymdbakgrund
Solen och planeterna. Jorden är den tredje planeten räknat från solen.

Människan i rymden

Människor har varit i rymden sedan 1961. Rymdfarare tränar länge, för i rymden finns nästan ingen tyngdkraft – då svävar man och musklerna blir svagare. Rymdstationen ISS kretsar runt jorden ungefär 16 gånger per dygn.

5Material och ämnen

Sortera, dela upp och se hur vatten kan vara fast, flytande och gas.

Sortera material

Allt som saker är gjorda av kallas material. Vi kan sortera material efter egenskaper: hur de ser ut, om de är magnetiska, och om de flyter eller sjunker i vatten.

Metall som järn fastnar på en magnet. Trä, glas och plast gör det oftast inte.

En skål med vatten där trä, kork och en badanka flyter medan sked och sten har sjunkit
Några saker flyter, andra sjunker.
Prova: Samla tio små saker. Gissa först vilka som flyter. Lägg dem sedan i vattnet och jämför med din gissning.

Återvinning

Material kan användas igen. Återvinning gör att vi inte behöver ta lika mycket nytt från naturen. Glas, papper, plast och metall sorteras var för sig.

Blandningar

En blandning består av flera ämnen. En del blandningar kan man dela upp igen:

Vattnets tre former

Vatten finns i tre former: fast (is), flytande (vatten) och gas (vattenånga). Det är temperaturen som avgör vilken form vattnet har.

Vatten i tre former: is i en skål, flytande vatten i ett glas och ånga från en kopp
Vatten som is, som flytande och som ånga – samma ämne i tre former.
FörändringVad händer
SmältningIs blir flytande vatten.
StelningFlytande vatten blir is.
AvdunstningFlytande vatten blir vattenånga.
KondenseringVattenånga blir flytande vatten igen.
KokningVatten blir ånga snabbt, vid 100 grader.
Tänk efter: Varför blir det imma på badrumsspegeln när du duschar? Vilken förändring är det?

Så studerar du på bästa sätt

Läs alla studieråd →

  1. Läs eller lyssna. Tryck på Läs avsnittet för mig om du hellre lyssnar. Du kan följa med i texten samtidigt.
  2. Tryck på de blå orden. De förklarar svåra ord. Säg sedan förklaringen med egna ord.
  3. Testa dig i slutet av varje avsnitt. Du får veta direkt om svaret stämmer – och varför.
  4. Berätta för någon. Den som kan förklara för en kompis har förstått.
  5. Repetera i morgon och om en vecka. Då fastnar kunskapen bättre.